Stycke 15 - 22 svar

Livets Bok I - Företal 
Stycke 15 - 22 Svar:
  1. Oberoende av läsarens inställning till Liuets Bok kommet han att mötas av tolerans och förståelse. Läsarens egna tankar, meningar och synpunkter kommer, inte på något sätt, vare sig nu eller i framtiden, att bli dogmatiskt bundna av denna bok.
  2. Livets Bok vill inspirera läsaren till att i full frihet tänka, själv, arbeta själv och ytterligare att själv av egen fri vilja söka sin kunskap i vilken som helst annan bok eller från varje tänkbar källa där dessa för honom särskilt lämpade och därigenom inspirerände realiteter kan finnas tillgängliga.
  3. Livets Bok vill leda sanningssökaren till förståelse av det dagliga livets upplevelser - med dess tilldragelser, dess obehagliga och behagliga erfarenheter, dess mörka och ljusa scenerier såsom liktydigt med en för honom själv särskilt avpassad och av försynen utlöst direkt korrespondens.
  4. Att individen blir medveten i sin eviga tillvaro.
  5. Livets direkta tal som endast kan existera med alla som lärare, alla som elever och allt som lärosatser.
  6. Förmågan att själv förstå vad han bör och inte bör företaga sig, inte med utgångspunkt från Livets Bok utan med ledning av livets direkta tal.
  7. Livets religion erkänner alla levande väsen, både dem som har trosbekännelse och dem som inte har någon, både de s k heliga och de s k ogudaktiga, både djur och människor som sina födda medlemmar, utövare och anhängare. Därför skall Livets Bok heller inte manifestera sig som som en kombination av uppsatta förbud, religiösa lagparagrafer och straffbestämmelser.
  8. a) Kunskapen måste vara i harmoni med den medvetenhetsnivå eller erfarenhetszon, som ifrågavarande individ tillhör.
    b) Ligger kunskapskällan för mycket före en individs erfarenhets-material verkar den för fantastisk, ligger den alltför långt efter verkar den naiv.
  9. Där individen kan få kontakt med den eller det, som kan utlösa hans egen inspiration, helt underordnat om detta sker genom Livets Bok eller genom någon annan bok.
  10. Från den zon i utvecklingen, där alla överfysiska eller andliga realiteter existerar - icke som mystik eller utopier, utan i fullaste mått framträder som det dagliga livets fundamentala medvetna upplevelser.
  11. Det visar sig som strålande ljus och fullkomlighet samt avslöjar väsendenas identitet som "söner av Gudomen". Det visar också att kärlek är den största maktfaktorn i all manifestation och det enda som kan bringa individen till klarhet över sig själv, sin gudomliga Fader och den bestående världsordningen.
  12. Kärlek eller detta att vara till glädje och välsignelse för allt man kommer i beröring med.
  13. Okunnighet är den verkliga orsaken till allt det världen kallar "det onda". Där okunnigheten avlägsnas upphör det s k "onda" att existera.
  14. Den stora födelsen är identisk med utlösningen av en överfysisk eller andlig process, som inträder i varje individs medvetande när detta bragts fram till manifestation av ett för kärlek, intelligens, och intuition särskilt anpassat utvecklingsstadium, varigenom de i detta väsen boende överfysiska eller andliga egenskaperna kommer till utlösning.
  15. Se stycke 21
  16. Därigenom kommer Martinus kosmiska manifestation att föreligga för världen i sin fullständigt ursprungliga renkultur och göra honom till ett levande bevis för att det verkligen finns ett stadium i den eviga utvecklingen då man - oberoende av böcker eller av andra individer inlärt, teoretiskt vetande - genom absolut självsyn kan uppnå den högsta kunskap och en evigt förklarad tillvaro.
  17. Martinus skriver, att han i den eviga utvecklingen omöjligt kan utgöra ett enda grand mera än vad alla väsen före honom har varit och vad alla väsen efter honom skall bliva.