Window SEVem är jag? Vart är vi på väg? Finns Gud?

Läs introduktion med kosmiska symboler.

11På väg från djur till att bli riktiga människor.

Guds eviga världsplan i en kosmisk symbol.

19Lidandet får sin förklaring via reinkarnationen.

Hämndens princip och de smärtsamma konsekvenserna:
Vi skördar som vi sår.

Stycke 1073 - 1083 Svar

Livets Bok IV - Det eviga livet - 13 Kapitlet: Det levande väsendet
Stycke 1073 - 1083 Svar:
  1. Om de varot åtskilda så skulle de båda ha saknat varje form av för­nimmelsemässig existens, i och med att den fasta punkten, såväl som rörelsen, då måste ha varit lika med intet. Eftersom upplevelsen av stillheten, såväl som rörelsen, existerar som ett faktum kan de inte någonsin ha varit åtskilda.
  2. Det levande väsendet.
  3. Det kan leda till att den ena eller andra av dessa två företeelser ignoreras. Säger vi om det levande väsendet att det varken är kärleksfullt eller kärlekslöst, så ingnorerar vi därmed fullständigt dess identitet med tiden eller nuet och framhäver bara evigheten. Nuet kan inte hysa mer än en realistisk kontrast åt gången.
  4. Kosmiskt sett utgör all materia "kött och blod" i organismer. Allting är levande.
  5. De timliga analyserna är illusioner endast när de används på det eviga i det levande väsendet, vilket endast kan vara lika med "X".
  6. Inom den timliga tillvaron, tiden eller nuet, vilket ju utgör individens dagsmedvetande är de timliga analyserna absolut orubblig eller realistisk verklighet.
  7. Allt förnimmande är identiskt med själva tiden. Tid åter kan endast existera som ett evigt skiftande nu. Detta medför nödvändigtvis att nuet måste präglas av denna växling. Nuet framträder i tre avsnitt: förfluten tid, nutid och framtid. Ett avsnitt måste ha plats vilket är det samma som rum.
  8. Förnimmelseförmågans uranalys är identisk med jagets och därmed evig­hetens eller det oändligas övergående i och ettblivande med tiden och rummet dvs det begränsade, är det samma som all rörelses uranalys. Rörelse, likgiltigt hur den uppträder, är evighetens övergång eller övertoning i tiden, det är jaget som gör sig till ett med rummet eller materien, dödens förvandling till liv.
  9. Materien är uttryck för ett levande väsens funktioner, dess tänkande och dess genom detta uppkomna jonglerande med materien och skapandet av livets upplevelse.
  10. Genom att upplevelsen av rörelsen inte endast kan framträda som bakom och framför ett nu och därigenom etablera förnimmelse av tid, utan att rörelsen också kan uppvisa en placering som framför och bakom i förhållande till andra rörelsearter i förnimmelseområdet uppstår avståndsbegreppet. Vi står här inför urformen av nära och fjärran, som sedan kan preciseras med mått.
  11. Föremål tar större plats ju närmare det befinner sig förnimmelseområdets centrum. Större och mindre plats är det samma som olika storlekar.
  12. Genom att de inom rumsområdet framträdande materierna kan vara mer eller mindre förtätade.
  13. All sinnesförnimmelse beror enbart på den kontrast eller avvikelse som det uppfattade utgör i förhållande till de i förnimmelseområdet redan förut existerande erfarenheternas eller upplevelsernas speciella natur. Ett väsen kan därför inte förnimma eller uppleva annat än på basis av sina tidigare erfarenheter, världsalltet eller livet är för ett väsen just precis sådant som det upplever det.
  14. Genom att det levande väsendet upplever livet utifrån ett centrumområde som inte kan intagas av något annat väsen. Därigenom måste upplevelsen av omvärlden få sin absolut individuella prägel, då inte alla händelser kan ske samtidigt för alla varigenom oräkneliga grader av variationer av livsupplevelsen uppstår. Intet levande väsen är därför identiskt med något annat väsen, utan alla är absolut individuella.

Pin it